|
Om mig
|
Foto: Josefine Grünbaum Berg Copyright © 2011 |
 Arbetet med och utvecklingen av dramapedagogutbildningen på Västerbergs folkhögskola har varit en hjärteangelägenhet för mig under 30 år från 1972 till 2002. Tiden före dramapedagog-utbildningen gav mig intressen, erfarenheter och kunskaper som var nödvändiga förutsättningar för att jag skulle ge mig i kast med det som blev mitt yrkesmässiga livsverk.
Jag är född 1937 och uppvuxen i Helsingborg i slagskuggan av andra världskriget. Signe Enhammer, min duktiga lärare i folkskolan, tillämpade det som i Helsingborg kallades arbetsskolepedagogik, d.v.s. reformpedagogik i Deweys anda med kultur som integrerad del i undervisningen. Skolsystemet i realskolan hade däremot stora likheter med det som utbildningsminister Björklund nu försöker återskapa. Det har lett till en stark aversion mot konkurrensinriktade och ytligt mätbara former av pedagogik. Mitt intresse för teater väcktes redan i barndomen då jag följde med min mor som var anställd på Helsingborgs stadsteater. Något senare ledde hon en ungdomsteater som jag också deltog i.
Under gymnasietiden på Flickläroverket i Helsingborg såg jag tre möjliga yrken och beslöt mig för att förbereda mig för alla tre – journalist, lärare och regissör. Under tre somrar efter studenten gjorde jag volontärtjänst på Nordvästra Skånes Tidningar. I Lund läste jag nordiska språk och litteraturhistoria med tanke på lärarjobb. Därefter flyttade jag till Stockholm och läste teaterhistoria för den inspirerande professorn Gösta M. Bergman. Att vara regiassistent på Studentteatern och Riksteatern ingick i studierna. Ett år var jag också amanuens på Teaterhistoriska institutionen. Giftermål förde mig till brukssamhället Hofors, där lärarbanan var den enda möjliga. Jag trivdes med att undervisa tonåringar på realskolan och dess omvandling till grundskolans högstadium och började använda drama i undervisningen. I samband med att vi flyttade till närliggande Sandviken läste jag historia och pedagogik i Uppsala för att komplettera till en fil.mag.
Av en slump vikarierade jag en vår på Västerbergs folkhögskola. På Västerberg fann jag den frisinnade och människovärdiga studiemiljö som stämde med mina egna ideal. Rektor Yngve Thulin var i ord och handling en föredömlig arbetsledare och en sann folkbildare. Från höstterminen 1967 var jag anställd på folkhögskolan och undervisade i svenska, historia och samhällskunskap på allmän linje. Slutet av 60-och 70-talen var en gynnsam tid med stor öppenhet för pedagogisk utveckling och kreativa experiment. Det präglade både folkhögskolans undervisning och den frivilliga teaterverksamhet som jag ledde några år. Hösten 1972 startade jag en 1-årig teaterledarutbildning på Västerbergs folkhögskola. Den omvandlades 1974 till en 1-årig dramapedagogutbildning, som tack vare studerande och lärares idoga arbete redan 1976 kunde förlängas till 2 år.
Under 70-talet deltog jag i en trestegskurs i Upplevelsens pedagogik 1972-73 med Svend Möller Nicolaisen som huvudlärare. Den kursen fick en avgörande betydelse för uppbyggnaden av dramapedagogutbildningen. På 80-talet fyllde jag på med kurser i Dynamisk pedagogik med Dan Lipschütz, internationella kurser och en månadslång studietid hos Gavin Bolton i Durham. På 90-talet fokuserade jag på utbildning till psykodramatiker på PsykodramaAkademin med Monica Westberg och Ingrid Göransson som lärare parallellt med att jag deltog i det internationella forskningsprojektet DRACON (se under fliken Forskning).
Pensionen 2002 har gett mig tid till eget skrivande och att på olika sätt summera min tid som utbildare. Bl.a. har jag kunnat fullfölja min ungdoms intentioner om arbete med journalistik (se under fliken DramaForum). Information om de läroböcker jag skrivit eller varit redaktör för finner du under andra flikar.
Anita Grünbaum
  
|
